De saknar jobb och kan inte flytta hemifrån. Föräldrarna är skilda och miljön är redan körd.
Kanske är det därför de värnar kärnfamiljen, det lilla livet, och kallas Generation Ordning.
För 90-talisterna brinner för miljön, ett eget hem, jämlikhet, utbildning, arbete och familj.
De lever sina liv online men är lika konservativa som 30-talisterna.
Nu är de på väg att ta över.

SÅ FORMADES 90-TALISTERNA

De saknar jobb och kan inte flytta hemifrån.
De kallas Generation Ordning och är lika konservativa som 30-talisterna.
Efter 50 år av evigt unga och curlade svenskar är det dags för 90-talisterna att ta över.
Vi har kartlagt hur de lever.

Text: Åsa Passanisi

Brådmogna, söndercurlade och superegoister. Så beskrivs 90-talister ofta i media. Men bilden är skev, menar forskare.
Enligt undersökningen ”Global Youth” där 90-talister från elva olika länder intervjuats träder en annan verklighet fram.
– Jämfört med tidigare generationer har dagens unga fått växa upp väldigt fort, och dessutom i en orolig värld. Det här gör att det lilla i livet blir viktigt. Man värnar om familj, arbete och bostad på samma sätt som 20- och 30-talisterna gjorde, säger Thomas Fürth, forskare på Kairos Future.

Sett ur ett globalt perspektiv är tillbakagången i värderingar större bland svenska 90-talister jämfört med ungdomar i andra länder.
– I Kina, Indien och Brasilien har den här generationen en ljusare framtidstro, de tror att de har möjlighet att påverka samhället i en positiv riktning. Så är det inte i Sverige. Här tror en av tre att det redan är försent att göra något åt miljöhotet.
Enligt Thomas Fürth har oron i omvärlden och det snabba informationssamhället stor betydelse för hur unga svenskar resonerar, men det finns fler faktorer som spelar in.
– Många av dem är skilsmässobarn. Deras föräldrar tillhörde ju ”de evigt unga” och hade en mindre komplicerad syn på det här med att hålla ihop. Så klart påverkar det också viljan att ha en stabil familj.
Precis som under mellankrigstiden ser dagens unga arbete som ett medel för överlevnad snarare än ett sätt att självutvecklas eller göra karriär.

– Den här generationen har det väldigt mycket tuffare än sina föräldrar. Från 60-talet och 20 år framåt har ungdomar kunnat drömma om resor och roliga saker. Det fanns gott om jobb då och för tio år sedan var det väl knappast någon som trodde att EU skulle krackelera eller att hotet från Ryssland skulle bli verklighet igen.
I dag är situationen en annan. Föräldragenerationerna, de ”evigt unga”, har fostrat en grupp ättlingar som blir betydligt mer allvarsamma och ansvarstagande än svenskarna har varit på 60 år.
– Tittar man på utbildning till exempel, så är den viktig för 90-talisten, eftersom de vill ha ett arbete och kunna försörja en familj. Däremot är det i dag inte säkert att man får ett jobb trots utbildning, och det här är 90-talisterna medvetna om. Det handlar alltså inte längre om att hitta sitt drömjobb. Utan om att hitta ett jobb, över huvudtaget.

c c
Thomas Fürth, forskare, Kairos Future.

När det gäller politik har tilltron fått sig en rejäl knäck. 90-talisten har sett hur drömmar gått i kras och hur det som utlovades aldrig blev verklighet.
Man är krass helt enkelt.
Trots det röstar 90-talisten. Och hen röstar rödgrönt.
– Man röstar för välfärd och rättvisa. SD har inte sina anhängare i den här gruppen trots att den här generationen har en konservativ syn på livet i övrigt.

KÄNDA 90-TALISTER

Miley Cyrus, artist, 1992.

Miley Cyrus, artist, 1992.

Fåret Dolly, det första klonade djuret, 1996.

Fåret Dolly, det första klonade djuret, 1996.

Harry Styles, artist, 1994.

Harry Styles, artist, 1994.

Selena Gomez, artist och skådespelerska, 1992.

Selena Gomez, artist och skådespelerska, 1992.

Kissie, bloggare, 1991.

Kissie, bloggare, 1991.

Amy "Diamond" Deasismont, artist och skådespelerska, 1992

Amy "Diamond" Deasismont, artist och skådespelerska, 1992

Ariana Grande, artist och skådespelerska, 1993.

Ariana Grande, artist och skådespelerska, 1993.

Eric Saade, artist, 1990.

Eric Saade, artist, 1990.

Happy Jankell, skådespelerska, 1993.

Happy Jankell, skådespelerska, 1993.

Kenza Zouiten, bloggare och entreprenör, 1991.

Kenza Zouiten, bloggare och entreprenör, 1991.

Oscar Zia, sångare, 1996.

Oscar Zia, sångare, 1996.

Tove Styrke, sångerska, 1992.

Tove Styrke, sångerska, 1992.

John Guidetti, fotbollsspelare, 1992.

John Guidetti, fotbollsspelare, 1992.

Zara Larsson, artist, 1997.

Zara Larsson, artist, 1997.

Yohio, sångare, 1995.

Yohio, sångare, 1995.

BOSTAD

STOCKHOLM. Färre än hälften har egen bostad.
Allra svårast att hitta ett eget krypin har unga vuxna i storstäderna.
– Utan pengar eller kontakter är det omöjligt, säger Matilda Guvenius, 21, som bor tillfälligt i andra hand med tre kompisar.

Text: Åsa Passanisi Foto: Stefan Mattsson

Kompisarna Milena Axklon, Adam Sjöblom, Matilda Guvenius och Sophie Woolford har valt att flytta ihop, för att kunna flytta hemifrån. Alla drömmer om ett eget krypin, men i bostadsbristens Stockholm är det få unga som får chans till egen lägenhet.

I en villa i Täby står ett tomt flickrum och väntar på Sophie Woolford, 20. Hon kan flytta hem om hyreskontraktet som löper ut i februari inte skulle förlängas.
Hennes ”roommates” har inte samma tur.
– För min del skulle det bli soffan i pappas tvåa, säger Matilda Guvenius och likadant är det för Milena Axklon,19.
Adam Sjöblom, 21, som flyttat upp till Stockholm från Göteborg, ser inte en återflyttning till hemorten som ett alternativ.
– Jag har precis fått jobb här. Jag vill stanna i Stockholm, säger han.
Andrahandskontraktet för lägenheten, en fyra vid Hornstull i Stockholm, fick de via kontakter.
Att bo i kollektiv och att ”flytta runt” är synonymt med deras generation, tror de.
– Om ens föräldrar inte har lyckats spara pengar, typ lagt undan barnbidraget i alla år, är det nästan omöjligt att flytta hemifrån, då får man hitta alternativa lösningar, säger Milena.
Med alternativa lösningar menar hon ”kontakter”.
– Man får prata med alla man känner och söka bostad via sociala medier. Bostadsförmedlingen är bara att glömma. Det är ungefär som att tro att man skulle få ett jobb via arbetsförmedlingen, det händer liksom inte.

Ordning och reda är viktigt när man bor tillsammans. – Vi har olika scheman så att vi kan se varandras arbetstider, säger Milena Axklon.

Matilda, som stått i bostadskö i flera år, har ännu inte fått ett enda erbjudande – hon betalar dessutom medlemskap på olika privata bosajter som erbjuder lägenhetskontrakt.
– Men det finns ingenting där heller, säger hon och fortsätter:
– Eller så finns det något dyrt andrahandskontrakt med 30 sökande.
Och likadant ser det ut i kompisarnas vänkrets:
– Många skjuter bostadsproblemet framför sig genom att flytta utomlands. Jag vet folk som tänker att de ska lösa situationen sen, men hur? Det finns ju inga lägenheter, fortsätter Milena vars högsta dröm är att någon gång få råd med en egen bostadsrätt.
Ett eget boende toppar även Sophie och Matildas önskelista.
– När jag gick i gymnasiet tänkte jag att jag ville åka till Nya Zeeland, men nu känns det som att jag prioriterar att försöka spara till en lägenhet i stället, säger Milena.
Matilda håller med:
– Jag utbildar mig till undersköterska just nu och vill bli klar med det först. Sen när jag har utbildning och bostad kanske man kan börja drömma om resor, igen.
När kompisarna studerade på gymnasiet fick de ofta höra att ingenting var omöjligt. I dag ser de sig som ”Du-kan-bli-vad-du-vill-generationen” som aldrig fick den chans som utlovades.
– Vi fick lära oss att tro att allt var så enkelt. Men ingenting är enkelt. För oss som vuxit upp i tron om att vi snabbt ska kunna göra karriär och flytta hemifrån blir det en krock. I stället får vi försöka bli vuxna när det är värsta krisen, och ingenting finns, säger Adam.

MATEN OCH PRYLARNA

GSM-telefonerna (1991)

GSM-telefonerna (1991)

Pogs

Pogs

Hockeybilder

Hockeybilder

Gameboy (årets julklapp 1992)

Gameboy (årets julklapp 1992)

GSM-telefonerna (1991)

GSM-telefonerna (1991)

TV-spel, som ”Super Mario” och ”Gameboy” (årets julklapp 1992)

TV-spel, som ”Super Mario” och ”Gameboy” (årets julklapp 1992)

DECT-telefonen (1992)

DECT-telefonen (1992)

Woken (årets julklapp 1990)

Woken (årets julklapp 1990)

Internetpaketet, med knastrande 56k- modem (1996)

Internetpaketet, med knastrande 56k- modem (1996)

Tamagotchi (1996)

Tamagotchi (1996)

Tacos

Tacos

Eller den svenska varianten, tacopaj.

Eller den svenska varianten, tacopaj.

Fika med caffelatte, muffins eller panini

Fika med caffelatte, muffins eller panini

POPULÄRASTE NAMNEN

Emma, Elin, Amanda, Hanna, Sara, Markus, Oskar, Erik, Simon, Viktor

FAMILJ

BORLÄNGE. Familjbildning toppar vill-ha-listan bland dagens unga.
Så har det inte sett ut på flera decennier – men tackvare 90-talisternas önskan om att bli föräldrar, beräknas Sveriges befolkning växa kraftigt de närmsta fem åren, enligt scb.
– För oss var det självklart att skaffa barn tidigt, säger Vanessa Vuori, 17 och Tobias Haaparanta, 20, föräldrar till Medina, 1 år.

Text: Åsa Passanisi Foto: Henrik Hansson

Tobias Haaparanta, 20, och Vanessa Vuori, 17, blev föräldrar till Medina för ett år sedan. Precis som för många andra 90-talister är familjebildning viktigare än för tidigare generationer.

Dockor, vagga och ett rosa leksakskök. Hyreslägenheten strax utanför Borlänge centrum är belamrad med allt en ettåring kan önska. Medina är inte sen att dra fram det mesta hon kommer åt. Hon ger oss både böcker, lekklossar och sina egna mockasiner. Sedan återvänder hon till högen av prylar och säger:
– Da da! Titta! Da da! Titta!
Vanessa dukar fram fika och Tobias håller koll när dottern tar sig runt i vardagsrummet likt en liten virvelvind, på osäkra men ivriga ben.
Medina var inte ett planerat barn men när graviditetstestet visade två streck var det aldrig tal om abort.
Vanessa skakar på huvudet:
– Nej, så tänkte vi inte. Både jag och Tobias har sett det som en självklarhet att skaffa barn tidigt, men kanske inte så tidigt som det blev.
Varför är det viktigt att vara unga föräldrar?
– Vi har mer energi än de som skaffar barn sent. Sedan tror jag att unga föräldrar får en närmare relation till sina barn eftersom det inte är så stor åldersskillnad.

Att bli pappa var rätt fantastiskt, tycker Tobias Haaparanta, 20, som drömmer om fler barn.

Vanessa och Tobias träffades för drygt tre år sedan. Ett år senare förlovade de sig och för åtta månader sedan fick de sin första lägenhet, tack vare Tobias bosparpoäng i ett kommunalt bostadsbolag.
Ingen av dem ser några nackdelar med det stora ansvaret som ett föräldraskap innebär. Ingen av dem känner heller att de har behövt ge upp något på vägen. Den primära drömmen för bägge har alltid varit att bilda familj. Allt annat kommer i andra eller tredje hand.
– Vi är så unga att vi kan ta igen det vi missar, fortsätter Vanessa, som precis har börjat läsa in sina grundskolebetyg för att kunna söka vidare till gymnasiet. Planerna för det framtida yrkeslivet är än så länge vaga, hon tror att hon vill bli stylist, eller något annat inom mode.
Men innan dess blir det kanske ett barn till.
– Vi har börjat prata om att skaffa ett syskon till Medina, men har inte bestämt oss för om det är bäst att göra det snart eller om vi ska vänta tills Vanessa är klar med skolan, säger Tobias.
Själv arbetar han med renhållning och skrotbortfraktning för att kunna försörja familjen.

Vanessa Vuori, var bara 16 år när hon blev mamma. Men föräldraskapet har än så länge varit enklare att tackla än hon förväntade sig.

– Jag jobbar antingen förmiddag eller eftermiddag. Det är perfekt, eftersom det innebär att Medina aldrig behöver vara långa dagar hos dagmamman. Någon av oss kan alltid hämta senast klockan 14, fortsätter han.
På vilket sätt har föräldraskapet förändrat era liv?
– Det går ju inte att förbereda sig för hur det kommer bli, men jag tycker på det stora hela att vissa saker har varit mycket enklare än jag föreställde mig, säger Vanessa medan Medina kryper upp i hennes famn.
Tobias håller med:
– Det har inte varit svårt alls. För mig tog det bara en dag att vänja mig. Jag var lite orolig innan men så fort Medina var född tänkte jag att det faktiskt var rätt fantastiskt att bli pappa.
Både Vanessa och Tobias har stöttande föräldrar och syskon, som alltid finns nära till hands, om det skulle vara något. Dessutom har paret flera kompisar som också blivit föräldrar.
– Min bästa kompis fick barn bara ett par månader efter mig, berättar Vanessa, som även lärt känna flera unga mammor genom sociala medier.
– Jag vet inte hur det är på andra ställen, men där vi bor finns det många unga föräldrar. Det är inget konstigt med det.

SPORTSTJÄRNORNA

Jan-Ove Waldner, (1965), bordtennis. Ett OS-guld 1992. Ett OS-silver. Sex VM-guld. Rankad som världsetta i stora delar under sju år. Bragdguldet 1992. Här firar han +++++ med Jörgen Persson.

Jan-Ove Waldner, (1965), bordtennis. Ett OS-guld 1992. Ett OS-silver. Sex VM-guld. Rankad som världsetta i stora delar under sju år. Bragdguldet 1992. Här firar han +++++ med Jörgen Persson.

Annika Sörenstam, (1970), golf. Åtta Majorsegrar. Jerringpriset 2003. 72 segrar på LPGA-touren.

Annika Sörenstam, (1970), golf. Åtta Majorsegrar. Jerringpriset 2003. 72 segrar på LPGA-touren.

Pernilla Wiberg, (1970), alpint. Ett OS-guld 1992, ett OS-guld 1994. Ett OS-silver. Fyra VM-guld. 24 delsegrar i världscupen, totalseger världscupen 1987. Bragdguldet 1991.

Pernilla Wiberg, (1970), alpint. Ett OS-guld 1992, ett OS-guld 1994. Ett OS-silver. Fyra VM-guld. 24 delsegrar i världscupen, totalseger världscupen 1987. Bragdguldet 1991.

Steffi Graf, (1969), Tyskland, tennis. OS-guld 1988. Ett OS-silver, ett OS-brons. Sju Wimbledontitlar, sex titlar i Franska Öppna, fem US Open-titlar, fyra segrar Australiensiska Öppna. Första spelare att vinna en Golden Grand Slam, alla fyra stora turneringarna och OS-guld under ett och samma år. Rankad som världsetta 186 veckor i följd, 1987-1991.

Steffi Graf, (1969), Tyskland, tennis. OS-guld 1988. Ett OS-silver, ett OS-brons. Sju Wimbledontitlar, sex titlar i Franska Öppna, fem US Open-titlar, fyra segrar Australiensiska Öppna. Första spelare att vinna en Golden Grand Slam, alla fyra stora turneringarna och OS-guld under ett och samma år. Rankad som världsetta 186 veckor i följd, 1987-1991.

Peter Forsberg, (1973), ishockey. Ett OS-guld 1994, ett OS-guld 2006. Två Stanley Cup-titlar, två VM-guld.

Peter Forsberg, (1973), ishockey. Ett OS-guld 1994, ett OS-guld 2006. Två Stanley Cup-titlar, två VM-guld.

Tomas Brolin (1969) /herrlandslaget fotboll. VM-brons 1994, EM-brons 1992. Vinnare av Cupvinnarcupen 1993, vinnare av Uefacupen 1995. Bragdguldet till fotbollslandslaget 1994. Guldbollen 1990 och 1994.

Tomas Brolin (1969) /herrlandslaget fotboll. VM-brons 1994, EM-brons 1992. Vinnare av Cupvinnarcupen 1993, vinnare av Uefacupen 1995. Bragdguldet till fotbollslandslaget 1994. Guldbollen 1990 och 1994.

Michael Jordan, (1963), USA, basket. OS-guld med USA 1984, OS-guld 1992. NBA-mästare sex gånger. NBA:s mest värdefulle spelare (MVP) fem gånger.

Michael Jordan, (1963), USA, basket. OS-guld med USA 1984, OS-guld 1992. NBA-mästare sex gånger. NBA:s mest värdefulle spelare (MVP) fem gånger.

Sammanställning: Michael Wagner

BÖCKERNA OCH FILMERNA

Fucking Åmål, Lukas Moodysson (1998)

Fucking Åmål, Lukas Moodysson (1998)

Die Hard 3 – Hämningslöst, John McTiernan (1995)

Die Hard 3 – Hämningslöst, John McTiernan (1995)

MILJÖ

EKENÄSSJÖN. ”Miljövän” hamnar i topp när 90-talisterna beskriver sig själva, före till exempel ”sportfantast” och ”storstadsmänniska”.
– Alla måste göra det de kan, tycker Hanna Karlsson och Anna Norberg.

Text: Cecilia Gustavsson Foto: Mikael Fritzon

Anna Norberg och Hanna Karlsson, båda 21, älskar att vara i naturen och tycker det är självklart att ta eget ansvar för en bättre miljö. Anna vill arbeta med miljöfrågor och Hanna med djurskydd.

Studier som gjorts på 90-talisterna visar att de är en grön generation. De drömmer om ett hållbart samhälle där konsumtionen och slösandet med jordens resurser minskar.
Hanna Karlsson och Anna Norberg är båda 21 år, och tydliga exempel på det. De är uppväxta i en liten småländsk ort och har sedan barnsben varit nära naturen, till exempel genom scouterna. Med åren har deras intresse för allt som har med miljöfrågor att göra växt.
– Ju mer jag lär mig desto mer intresserad har jag blivit både av ekologisk kost och djurhållning. Det går inte att ligga på soffan och tro att allt löser sig själv, säger Hanna.
Nästa höst vill hon plugga läran om djurs beteende och djurskydd på universitetet. Anna studerar till civilingenjör inom miljö- och vattenteknik i Uppsala.
– Just nu har jag ett eget projekt för att se om det funkar att handla ekologiskt som student, berättar hon.

90-talisterna har tröttnat på politikernas löften. I stället satsar de på att göra vad de kan själva, i sin egen vardag. En internationell undersökning visar att 70 procent anser att det går att förändra samhället genom sina egna handlingar.
Det här gör Hanna och Anna:
• Väljer cykel eller kollektivtrafik så fort det går.
• Handlar ekologisk mat.
• Väljer ofta vegetariskt eller närproducerat.
• Köper slitstarka kläder som håller länge.
• Sopsorterar.
• Shoppar en del kläder second hand.
Hur tänker ni för att inte känna att det ni gör bara är en droppe i havet?
– Att alla kan välja att göra något, säger Anna. Som att inte köpa saker som skadar de människor som tillverkar det.
– Konsumentmakt är viktigt. Om vi väljer allt mer ekologiskt kommer butikerna att köpa hem det mer, säger Hanna som för dagen bjuder på fairtradechoklad och hemmagjorda chokladbollar med dadlar, utan socker.

Trots 90-talisternas optimism om att kunna påverka själva gäller inte det klimathotet i stort. 30 procent tror att det är för sent att stoppa den globala uppvärmningen.
Men Hanna och Anna vägrar vara pessimister.
– Jag VET att det inte är för sent. Men vi måste skärpa oss. Alla, och det fort, säger Anna. Vi kan till exempel inte fortsätta på kapitalismens väg, det går aldrig ihop med ett hållbart miljötänk.
– Vi måste sluta att hela tiden vilja äga saker. Vi i de rika länderna har råd att satsa på miljön och tänka ekologiskt. Politikerna bara sätter upp mål som de inte håller, menar Hanna.
De anser att västländerna måste hjälpa de länder vars ekonomi nu växer snabbt att utvecklas på ett miljömässigt sätt. Och de tror att tekniken kommer att hjälpa till för att få ett mer hållbart samhälle, precis som många av sina generationskamrater.
Blir ni arga på föräldragenerationen och tidigare generationer för att vi lämnat över de här problemen till er?
– Nej, det hjälper inte att gå med taggarna utåt. Däremot vill jag gärna ha ett yrke där jag kan påverka andra, säger Hanna.
Anna håller med:
– Det är ingen idé att bli arg. Många har inte vetat hur illa det är. När någon förnekar klimatkrisen däremot… då blir jag upprörd.

KÄNDISARNA

ORÄTTVISOR

STOCKHOLM. De unga kräver mer rättvisa.
– Det räcker med att gå utanför dörren och se allt som är orättvist i världen för att engagera sig, säger Saini Benabdullatek, 24.

Manuel Cortez, 18, studerar ekonomiskt program, Saini Benabdullatek, 24, är snart färdig socionom och Klara Lidman, 21, jobbar för Grön Ungdom. De tycker det är självklart att engagera sig mot orättvisor på olika sätt.

Text: Cecilia Gustavsson Foto: Amanda Lindgren

Förtroendet för politikerna är lågt, och allt färre unga engagerar sig partipolitiskt. Däremot vill hälften jobba med att förbättra samhället på andra sätt, visar studier. De vill få bort rasism, minska samhällsklyftorna och öka jämställdheten.
Aftonbladet träffade Saini Benabdullatek, Klara Lidman, 21, och Manuel Cortez, 18 år, som alla upprörs över orättvisor och engagerar sig.
– Föräldragenerationen har gett upp, de tycker att det är ganska bra som det är. Men vi 90-talister har växt upp med ekonomisk kris, miljöförstöring, bostads- och arbetsbrist. Jag är arg över alla orättvisor, säger Klara.
– Det värsta är fördelningen av resurser i världen. De rika blir rikare och de fattiga blir fattigare. När tar det slut?

Hon och Manuel är två av dem som går mot strömmen och är aktiva politiskt, i Grön Ungdom. Detta trots att politik ligger långt ned på listan över 90-talisters intressen, efter till exempel sport, hälsa, datorer och mode.
Varför tror ni att så få är intresserade av politik?
– Många tänker nog att de som engagerar sig politiskt är en speciell sorts människor, säger Klara.
Saini håller med:
– Innan tänkte jag att jag inte var politiskt intresserad, men ALLT är ju politik.
Både hon och Manuel har växt upp i invandrartäta Stockholmsförorter. Manuel berättar om hur han och kompisarna såg på politiker:
– De var som en annan typ av folk, från en annan galax.
– Exakt, säger Saini. De kom någon gång och tog foton från förorten, sedan försvann de. Liksom ”Ja, nu har vi varit här i alla fall”.
Saini är snart färdigutbildad socionom, och hoppas att hon kan bidra till ett bättre samhälle genom jobbet. Hon är engagerad i Svenska Muslimer för fred och rättvisa, och hennes hjärtefråga är antirasism.
– Det går inte att komma ifrån att många blir utsatta för rasism. Mina föräldrar har lärt mig att jag måste jobba lite hårdare än andra för att komma någon vart.
Manuel instämmer:
– Just nu har både rasism och fördomar mot de från vissa samhällsklasser fått fotfäste i Sverige. Det finns en stereotyp bild av blattar från segregerade områden.
Känner ni att ni kan påverka?
– Ja, med hjälp av andra. Genom fredsrörelsen har jag fått verktyg för hur man kan dra igång saker och engagera sig. Jag håller också med poesi, spoken word, där jag uttrycker mina åsikter, säger Saini.
– Det är svårt att själv kämpa mot hela systemet, men tillsammans med andra kan man göra mycket. Jag tycker att samhället blivit för individualistiskt, säger Klara.

Hon brinner extra för jämställdhet, och även Saini och Manuel tycker att det är en av de viktigaste frågorna. Det gäller både i samhället i stort och i kärleksrelationer.
När jag frågar om jämställdhet är ett krav i ett förhållande blir det helt tyst. Det visar sig att de inte riktigt förstår frågan – för att det är så självklart.
– Fatta hur sjukt det är att män har så mycket lättare att ta sig fram i samhället! utbrister Klara.
– Det märktes redan i klassrummet. Vi tjejer fick anstränga oss mer för att höras, berättar Saini.
Men Manuel säger att många killar inte är intresserade av tjejers och killar olika villkor.
– En del skämtar och kallar mig bög när jag börjar prata om det här.
– Skillnaden med vår generation är att vi förstår att det inte alltid är individens fel att det ser ut så här, utan att det är strukturerna som är fucked up. Jag känner ibland att valet står mellan att kliva in i mansrollen och stärka mina aktier i förhållande till omgivningen, eller att handla som mig själv, vilket långt ifrån alltid ingår i den traditionella mansrollen.
Ni är den första generation som troligen kommer att få det sämre ställt än era föräldrar. Hur känns det?
– Det är inga problem. Vi i Sverige kan inte hela tiden få det bättre på bekostnad av andra, säger Saini.
– Precis. Jag är mycket mer oroad över att andra i världen har det svårt, säger Klara.

MODET

 Färgglad ”money bag” runt midjan.

Färgglad ”money bag” runt midjan.

”Grunge” – flanellskjortor, trasiga jeans och lager på lager.

”Grunge” – flanellskjortor, trasiga jeans och lager på lager.

Vardagsklä sig som en bodybuilder.

Vardagsklä sig som en bodybuilder.

Blommiga klänningar.

Blommiga klänningar.

Solglasögon och hårgelé.

Solglasögon och hårgelé.

Munkjacka och bakåtvänd keps.

Munkjacka och bakåtvänd keps.

Birkenstocktofflor.

Birkenstocktofflor.

Magväskor.

Magväskor.

Popgruppen Spice girls var trendsättande.

Popgruppen Spice girls var trendsättande.

Träningsoveraller.

Träningsoveraller.

Flanellskjortor och storrutiga skjortor.

Flanellskjortor och storrutiga skjortor.

Kamouflage.

Kamouflage.

SYNEN PÅ SEX

Folkhälsoinstitutet gjorde 1996 en stor undersökning om svenskarnas sexualvanor. Det kom då fram att samlagsaktiviteten är störst i åldrarna 26-55 år.
• Vi är dessutom aktiva allt längre upp i åldrarna, 5-10 år senare än vad som var fallet för 30 år sedan. Förklaringen anses vara en generellt förbättrad hälsa bland äldre människor.
• I åldrarna 31-50 år är man något mindre aktiv än för 30 år sedan, förklaringen till detta är större press i yrkeslivet och fler yrkesverksamma kvinnor.

Säkert sex är viktigt.

• 38 procent av männen uppger att de när de varit gifta eller sambo har varit sexuellt tillsammans med någon annan än den stadiga partnern. Bland kvinnor är det 23 procent som har sådana erfarenheter.
• På frågan om de trodde att deras partner någon gång varit sexuellt tillsammans med någon annan svarade 15 procent av kvinnorna och tolv procent av männen ja.
• Nästan alla svenskar har haft sitt senaste samlag inom en kärleksrelation.
• Nästan inga svenskar under 50 års ålder har väntat med samlag tills de gift sig.
• Drygt tio procent av samtliga intervjupersoner har fantiserat sexuellt om människor av samma kön. Skillnaderna mellan män och kvinnor är här påfallande. Drygt var sjätte kvinna mot endast några procent av männen har haft sådana fantasier.
• Cirka två procent föredrar att enbart vara med personer av samma kön.

Karin Adelsköld var studenternas sexombud på 90-talet.

• Andra studier från tiden har visat att den rådande normen under 90-talet är: inget sex – inget fungerande äktenskap.
• Orgasmen är i centrum. Orgasmen är – mer eller mindre – ett krav vid sexuellt umgänge. Och det gäller både män och kvinnor.
• Hälsan är också i centrum. Det är viktigt med säker sex.
• Onani är bra – för att lära känna sig själv och bli en bättre sexpartner.

JOBB

STOCKHOLM. Att inte få jobb oroar dagens unga mer än allt annat.
Möt två av vinnarna: Clara Lynn, 25, och Calle Svensson, 24, som läst teknisk fysik på KTH och redan har arbete.
Att plugga vidare var självklart för båda.

Text: Cecilia Gustavsson Foto: Pontus Orre

Clara Lynn jobbar som systemutvecklare och Calle Svensson som konsult i it-säkerhet. De vill ha jobb som är utmanande, utvecklande och varierande, med ett bra socialt klimat och kompetenta kollegor.

Ungdomsarbetslösheten har varit hög i flera år. Just nu ligger den på 18,5 procent. 90-talisterna är uppväxta med ekonomiska kriser och har matats med hur svårt det är att få jobb. Resultatet är att orosmoment nummer ett är att bli arbetslös, till och med framför krig och miljöhotet.
Calle Svensson är uppväxt i en akademisk miljö i Bromma, och Clara Lynn i ett medelklassområde i Sollentuna, också med utbildade föräldrar. De är två av vinnarna i sin generation – båda har studerat teknisk fysik på Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm, en femårig utbildning.
– Jag fick flera jobberbjudanden redan under studierna. Det jobb jag har nu fick jag tre månader innan jag gick ut. Jag har inte hunnit oroa mig, jag vet att alla ingenjörer i Sverige får arbete, säger Calle.
Han är nu IT-säkerhetskonsult, en fast anställning med uppdrag ute på olika företag.
Clara gick ut förra våren och är inne på sitt andra jobb, som systemutvecklare.
– Mitt första jobb var tråkigt för att det var för lite att göra. Jag vill ha utmaningar, och just nu lär jag mig jättemycket. Dessutom var jargongen mot kvinnor ganska trist på den förra arbetsplatsen – vi är oerhört få i min bransch.
Forskning visar att allt fler unga utbildar sig för att passa in på arbetsmarknaden. Det är rentav viktigare än att gå efter hjärta och intresse. Calle är nöjd att han kombinerat båda.
– Jag har alltid varit intresserad av matte, fysik och datorer så jag valde teknisk fysik för att det verkade roligt. Samtidigt ville jag ha en bred bas för att få ett bra jobb.
Clara tänker i efterhand att hon varit lite väl målmedveten när hon valde inriktning:
– Egentligen är jag ännu mer intresserad av samhällsbyggnad, som hållbarhet i både ekonomi, ekologi och socialt. Men jag stannade inte riktigt upp för att reflektera: Är detta rätt? Jag kan alltid plugga igen.

Ångrar ni att ni inte tagit tid för att slappa och resa?
– När jag gick ut gymnasiet 2009 var det ekonomisk kris och inte tal om att försöka få ett jobb. Jag vill hellre dela upp livet och jobba nu, få lite kapital, resa, jobba igen, kanske utbilda mig mer, säger Clara.
– Nej, säger Calle. För att resa visste jag att jag skulle få ta vilket jobb som helst för att få pengar, på ett lager eller Ica, och det ville jag inte. För mig är det inte viktigt att luffa i Sydostasien ett halvår, jag tar hellre några dagar ledigt och åker till storstäder till exempel.
Spelar hemmiljön stor roll för att läsa vidare tror ni?
– Absolut! svarar båda.
– Inför att jag skulle få betyg första gången oroade jag mig, men pappa undrade varför jag inte skulle få MVG i alla ämnen, säger Clara. Jag har dessutom storasyskon som är jättesmarta.
– Jag har mer och mer tänkt på hur hemmiljön påverkar, redan från leksakerna: byggsatser, mikroskop, dataspel… Det har varit självklart hemifrån att ”bli något”, säger Calle.
Enligt studier kan så många som hälften tänka sig att bli chef. Kan ni?
– Kanske någon sorts teknisk chef, säger Clara. Det är kul att leda grupper, men jag aktar mig för att bli projektledare. Där hamnar kvinnor lätt och det är typiskt: Man ska hålla reda på allt och se till att alla trivs. Man blir projektets mamma.
Calle är också tveksam:
– Jag vill inte vara på för hög strategisk nivå, för jag gillar att nörda ner mig i detaljer.

LYSSNA PÅ MUSIKEN FRÅN 90-TALET

SÅ VAR 90-TALET

Digital revolution, pengakris och ny världskarta

1990-talet börjar dystert, med finanskris i Sverige. Det är räntechock, valutaspekulationer och bostäder som rasar i värde. Många människor blir av med jobbet och tvingas lämna sina hem.

Text: Cecilia Gustavsson och Åsa Passanisi

I början av 90-talet drabbades Sverige av finanskris.  Aftonbladets löpsedel, från den 8 september 1992.

I början av 90-talet drabbades Sverige av finanskris. Aftonbladets löpsedel, från den 8 september 1992.

Prinsessan Dianas död, 1997 kom att bli en världsnyhet. Hon sörjdes av miljoner. Här syns blomhavet vid Kensington Palace, i London. Foto: AP

Prinsessan Dianas död, 1997 kom att bli en världsnyhet. Hon sörjdes av miljoner. Här syns blomhavet vid Kensington Palace, i London. Foto: AP

Diskoteksbranden i Göteborg.  63 ungdomar dog och ett hundratal skadades när en festlokal på Hisingen fattade eld, torsdagen den 29 oktober 1998.  Foto: Lars Rosengren

Diskoteksbranden i Göteborg. 63 ungdomar dog och ett hundratal skadades när en festlokal på Hisingen fattade eld, torsdagen den 29 oktober 1998. Foto: Lars Rosengren

852 människor dog när MS Estonia sjönk på Östersjön, den 28 september 1994. Här letar finska kustbevakningsfartyg efter överlevande. Fotograf: AP

852 människor dog när MS Estonia sjönk på Östersjön, den 28 september 1994. Här letar finska kustbevakningsfartyg efter överlevande. Fotograf: AP

Under 90-talet skaffade sig svenska folket mobiltelefoner. Kampen stod till en början mellan Nokia och Ericssons mobiler. Foto: Per Björn

Under 90-talet skaffade sig svenska folket mobiltelefoner. Kampen stod till en början mellan Nokia och Ericssons mobiler. Foto: Per Björn

Kriget i Bosnien pågick mellan april 1992 och december 1995 pågick kriget i Bosnien. Svenska FN-soldater vaktar en improviserad sjukstuga vid FN-basen i Tuzla. Fotograf: AP

Kriget i Bosnien pågick mellan april 1992 och december 1995 pågick kriget i Bosnien. Svenska FN-soldater vaktar en improviserad sjukstuga vid FN-basen i Tuzla. Fotograf: AP

Sverige vann OS-guld i Lillehammer, Norge 1994. Här lägger Peter Forsberg "Foppa", in sin sista straff bakom Corey Hirsch i Kanadamålet. Foto: Urban Andersson

Sverige vann OS-guld i Lillehammer, Norge 1994. Här lägger Peter Forsberg "Foppa", in sin sista straff bakom Corey Hirsch i Kanadamålet. Foto: Urban Andersson

Malexandermorden. Poliserna 30-årige Robert Karlström och 42-årige Olov Borén sköt till döds av Tony Olsson, Andreas Axelsson och Jackie Arklöv den 28 maj 1999 efter att de rånat Östgöta Enskilda Bank i Kisa. Foto: Lars Rosengren

Malexandermorden. Poliserna 30-årige Robert Karlström och 42-årige Olov Borén sköt till döds av Tony Olsson, Andreas Axelsson och Jackie Arklöv den 28 maj 1999 efter att de rånat Östgöta Enskilda Bank i Kisa. Foto: Lars Rosengren

Filmen Pulp Fiction, av Quentin Tarantino, blev en av 90-talets störta biosuccér. Här syns Uma Thurman i den kvinnliga huvudrollen. Foto: MIRAMAX

Filmen Pulp Fiction, av Quentin Tarantino, blev en av 90-talets störta biosuccér. Här syns Uma Thurman i den kvinnliga huvudrollen. Foto: MIRAMAX

Charlotte Perrelli efter sin vinst i Eurovision med låten Take me to your heaven, i Israel, 1999. Med på bilden är Carola Häggkvist, som vann Eurovision 1990 med Fångad av en stormvind. Foto: Niclas Hammarström

Charlotte Perrelli efter sin vinst i Eurovision med låten Take me to your heaven, i Israel, 1999. Med på bilden är Carola Häggkvist, som vann Eurovision 1990 med Fångad av en stormvind. Foto: Niclas Hammarström

Nirvanas sångare Kurt Cobain, en ikon från 90-talet, sköt sig själv 5:e april 1994. Nirvana slog igenom med sin andra skiva Nevermind 1991 och blev snabbt ett av världens störta grungeband. Foto: AP

Nirvanas sångare Kurt Cobain, en ikon från 90-talet, sköt sig själv 5:e april 1994. Nirvana slog igenom med sin andra skiva Nevermind 1991 och blev snabbt ett av världens störta grungeband. Foto: AP

Den 11 februari 1990, Nelson Mandela, med sin fru Winnie, strax efter att han frigivits efter att ha suttit i fängelse i Sydafrika, i 25 år. Den 6 juli året därpå blir Mandela ordförande i ANC. Foto: AP

Den 11 februari 1990, Nelson Mandela, med sin fru Winnie, strax efter att han frigivits efter att ha suttit i fängelse i Sydafrika, i 25 år. Den 6 juli året därpå blir Mandela ordförande i ANC. Foto: AP

Teletubbies, en tv-serie för bebisar som började visas 1997. Karaktärerna pratade bebisspråk och allt var färgglatt. Den kristna högern oroades över att den lila figuren var homosexuell. Foto: AP

Teletubbies, en tv-serie för bebisar som började visas 1997. Karaktärerna pratade bebisspråk och allt var färgglatt. Den kristna högern oroades över att den lila figuren var homosexuell. Foto: AP

Under 90-talet drog hälsotrenden igång på allvar. Aerobics var en av de populäraste träningsformerna.  Foto: Thomas Johansson

Under 90-talet drog hälsotrenden igång på allvar. Aerobics var en av de populäraste träningsformerna. Foto: Thomas Johansson

Mums! Fredagsmys med Tacos. Under 90-talet kändes tacos nytt, fräscht och exotiskt. Foto: Katrin Jacobsen

Mums! Fredagsmys med Tacos. Under 90-talet kändes tacos nytt, fräscht och exotiskt. Foto: Katrin Jacobsen

Sverige kom otippat 3:a i fotbolls-VM 1994 i USA. Här har spelarna kommit hem och Sverige firar i Rålambshovsparken i Stockholm. Thomas Ravelli, målvakt och Thomas Eriksson "Orup", sångare, Sverige syns på bilden. Foto: Lotte Fernvall

Sverige kom otippat 3:a i fotbolls-VM 1994 i USA. Här har spelarna kommit hem och Sverige firar i Rålambshovsparken i Stockholm. Thomas Ravelli, målvakt och Thomas Eriksson "Orup", sångare, Sverige syns på bilden. Foto: Lotte Fernvall

Brittiska musikgruppen Spice Girls slog igenom 1996 med låten "Wannabe."  Gruppens fem medlemmar kom att stå för girlpower, för en hel generation unga tjejer. Foto: Sofia Ekström

Brittiska musikgruppen Spice Girls slog igenom 1996 med låten "Wannabe." Gruppens fem medlemmar kom att stå för girlpower, för en hel generation unga tjejer. Foto: Sofia Ekström

1990-talet är även den digitala revolutionens decennium. VHS byts ut mot dvd, satellit-tv blir vanligt, mobiltelefonerna är snart varje människas egendom och framför allt: Internet slår igenom. Den första webbplatsen någonsin publiceras 1991.
I tv och radio blir det allt vanligare med reklamfinansierade tv- och radiokanaler.
Europas karta ritas om. Sovjetunionen upplöses 1991, och hela årtiondet präglas av strider, folkmord och etnisk nationalism i forna Jugoslavien. Tidigare vänner, grannar och kärlekspar blir nu bittra fiender. Totalt dödas ungefär 150 000 människor, och runt 4 miljoner tvingas fly. Många kommer till Sverige.

Lasermannen, John Ausonius.

På hemmaplan bildas samtidigt det högerpopulistiska partiet Ny demokrati av Bert Karlsson och greve Ian Wachtmeister. Lag och ordning samt en restriktiv flyktingpolitik blir viktiga frågor för partiet, som var representerat i Riksdagen mellan 1991 och 1994.
Under 1991 sätter John Ausonius skräck i utrikesfödda genom att skjuta oskyldiga med invandrarbakgrund. En person dör och 10 skadas innan Ausonius ”Lasermannen” kan gripas. En annan mörk händelseutveckling är att antalet skolskjutningar i USA ökar. Under 90-talet sker runt femtio stycken.
Den 28 september 1994 inträffar en av decenniets största tragedier när passagerarfärjan MS Estonia förliser på Östersjön. Totalt 852 personer omkommer efter att fartygets bogvisir slits loss till följd av det dåliga vädret.
Samma höst röstar Sverige ja till att gå med i EU.

Carl Bildt (M) under valkampanjen 1994.

Men många minns nog 1994 snarare som ett idrottsligt guldår för svensk idrott. Fotbollslandslaget tar VM-brons i USA, och landslaget i ishockey vinner OS i Lillehammer.
Drygt ett år därpå – den 25 januari 1996 – blir Efva Attling och Eva Dahlgren det första kända kvinnliga paret i Sverige som registrerar partnerskap. Det är en seger inte bara för deras kärlek utan för hela hbtq-rörelsen, som börjat återhämta sig efter 80-talets aidspanik. Ytterligare ett steg i den riktningen tas när första Pride-festivalen ordnas i Stockholm 1999.
En annan stor folkfest i Stockholm som pågår varje sommar – under hela 90-talet – är Vattenfestivalen, ett av de mest populära inslagen var ”vattenmästerskap i fyrverkeri”. Under en flyguppvisning, i samband med vattenfestivalen, sommaren 1993, kraschar ett JAS-plan på Långholmen. Lyckligtvis skadas ingen allvarligt.
I slutet av 1990-talet återhämtar sig den svenska ekonomin och precis innan decenniets slut har världens befolkning passerat sex miljarder.
Nittiotalet är över.
Ett nytt millennium kan börja.