Då skulle vi lida
– nu vill alla fira
Text: Åsa Passanisi
Långfredag och förstås: kyrkobesök och syförbud. Eller godisfrossa och Netflix?
Hur du ser på denna ödesmättade dag beror på hur gammal du är.
Många minns svartklädda tv-hallåor och orgelmusik – men inte alla.
– Varför måste man ha tråkigt? Jag fattar inte det, säger 90-talisten och tv-personligheten William Spetz.
Sorg, elände, ”inget på tv” och ”inget att göra”. Men finklädd och tyst skulle man vara. Så minns 60- och 70-talisterna långfredagen.
För tidigare generationer är den här dagen svartare än så. Då handlade det om förbud. 40-talisten kommer kanske ihåg att allt var stängt och att sysslor som påminde om Jesu lidande på korset – exempelvis – att sticka eller sy, inte var tillåtet. Många behövde även följa med sina föräldrar till Korsvägsandakt i kyrkan.
Långfredagen har genom tiderna varit den mörkaste av alla mörka dagar, Sverige var i princip igenbommat tills långt in på 70-talet och i varenda litet hus tassade uttråkade barn ljudlöst omkring och väntade på att årets längsta dag skulle lida mot sitt slut.
För 80- och 90-talister är berättelser av det här slaget – om svartklädda, hålögda släktingar och kyrkomusik bara något de hört talas om.
– Min mormor har berättat att allt var stängt och att man inte fick göra något när hon var liten. Vi som är födda på 90-talet har aldrig upplevt det där. Jag och mina kompisar har kul på långfredagen, vi frossar i godis och hänger på sociala medier, säger William Spetz, 19.
Vilken påsktradition tycker du är viktigast?
– Att vara påskkärring och äta godis, såklart! Jag var påskkärring tills jag började gymnasiet, älskade det. Jag gillar även känslan av att våren är på väg. Påsk är lite som jul, fast en förenklad version.
Enligt etnolog Jonas Engman, nordiska museet, slutade Sverige spegla sig i jesu-lidande så sent som för bara ett par decennier sedan.
– Det var egentligen först under 90-talet som butiker började hålla öppet på långfredagen, det kan man tycka är förbluffande sent eftersom avkristningen pågått under en längre tid.
Under 40- och 50-talen tog många svenskar fortfarande ”stilla veckan” (veckan före påsk) på fullaste allvar – och avstod från att visa glädjeyttringar.
– Den som gick ut och promenerade under påsk på 40-talet möttes troligtvis av sorgklädda, vilket säkert kan vara svårt för dagens unga att förstå. Men på den tiden var det kristna budskapet genomträngande.
När blev påsken synonymt med godisfrossa?
– Påskgodiset exploderade under 50- och 60-talen. Det var den sakta ökande välfärden som gjorde att vi hade råd att ”bulla upp”. Förändringen från ”Fattigsverige” började på 30-talet, och har sedan bara fortsatt i allt snabbare takt.
En sista fråga – vad tyckte du om långfredagen när du var liten?
– Jag växte upp under 60-talet. Då var långfredagen årets tråkigaste dag. Det var en hemsk dag.
FAKTA: PÅSKEN
- Påsk i Sverige firas sedan 1844 efter den gregorianska kalenderns regler.
- Det är osäkert när påsktraditionen att barn klär ut sig till påskkärringar tog sin början i Sverige, men seden var spridd i västsvenska städer vid mitten av 1800-talet. Därför är de första påskkärringarna förmodligen från början av 1800-talet eller tidigare.
- Under 1930-talet blev det vanligt att pynta påskris i hela Sverige. Dekorationerna bestod av färgade fjädervippor, kulörta pappersblommor och kycklingar av bomull.
- Påskgodis som tradition har förekommit i Sverige sedan mellankrigstiden (1930-talet).
- Drygt hälften av svenskarna tycker att ägg är den viktigaste maträtten under påsk, sju av tio firar helst högtiden med familj och endast 7 procent av besöker kyrkan under påsk.
- Sex av tio svenskar brukar få besök av påskkärringar under påskhelgen. Flest besök får de äldre, 66 procent, medan endast hälften av 80-talisterna uppger att de får sådana besök.
Så var påsken på 40-talet
-
- Under 40-talet klär sig kvinnorna ofta i svart georgetteklänning under långfredagen. Många går till kyrkan. Att sticka, sy eller använda något som påminner om Jesu lidande på korset, är strikt förbjudet.
- Affärer och biografer är stängda.
- Fram till mitten av 1900-talet ägnar sig barn åt aktiviteten ”kasta påskbrev”. Ett påskbrev är en målad teckning, som överlämnas anonymt –man ska smyga fram till ett hus, rycka upp dörren, kasta in brevet och sedan springa därifrån så snabbt som möjligt – utan att bli avslöjad.
Så var påsken på 50-talet
- På radion spelas sorgmusik. Äldre personer är klädda i svart och många besöker kyrkan för att delta i långfredagsgudtjänsten, som är en unik gudstjänst, där alla uttryck för glädje har bortfallit: endast psalmsång, textläsning, predikan, trosbekännelse och förbön (ofta i form av litanian) förekommer.
- Påskeldarna som blev kända i Sverige under andra hälften av 1700-talet upphör på flera håll i landet under 50 och 60-talen.
- Ägg hör till höjdpunkterna på påskbordet. En del äter även broiler (gödkyckling), som anses vara lyxmat.
- I Sverige råder förbud mot nöjestillställningar under påsk. År 1954 får biograf Röda Kvarn dock Regeringens tillåtelse att visa filmen ”Matteuspassionen” (ett musikaliskt verk som skildrar Jesu lidande och död).
”Vi var marinerade i kristendom”
Författaren Håkan Nesser, 66, tillhör en generation där barndomens långfredag var tråååkig.
– Man fick inte vara glad, minns han.
Håkan Nesser är uppväxt i Kumla. Föräldrarna var inte alls religiösa själva, men orten präglades av många frikyrkor och långfredagen var en tyst och sorglig dag.
Hur minns du dina långfredagar som barn?
– Extremt trista. Jag fick knappt gå ut och absolut inte träffa kompisar. Affärer och biografer – ja, allt! – var stängt. Det var som om vi tog tillbaka det lidande som Jesus utsatts för på korset. Vi var marinerade i kristendom, och långfredagen var som urklippt ur tiden.
– Jag minns inte ens om det gick något på tv, men om det gjorde det var det säkert något tråkigt det också. En gång var det faktiskt ett idrottsevenemang och då fick de inte ta entré, för det sågs som okristligt.
Hade du några syskon att leka med inomhus i alla fall?
– Nej, jag är enda barnet. Största långfredagsnöjet var att spela schack med pappa…
Du fick själv barn 1973 och 1980 – överförde du den tråkiga långfredagen till dem?
– Åh nej, då var det där helt passerat.
Vad minns du annars för påsktraditioner?
– Att vi gick påskkärring och delade ut fula brev som vi gjort själva. Så fick vi godis och pengar. Utom av en trädgårdsmästare – han gav oss överblivna påskliljor. Sedan drog vi ut i horder och sköt smällare på påskafton.
Vad tycker du om långfredagen nu för tiden?
– Nu är jag så gammal att jag har en dragning till det där lugna, att få vara ensam i stillhet. I en tid när nyheter och underhållning tränger sig på ständigt finns det något eftersträvansvärt i att stänga av tv:n, läsa och ta det lugnt. Dags att lagstifta om fler långfredagar!
– Jag skojar förstås: Låt alla fira hur de vill. Men orgierna i godis på påsken tycker jag är konstigt.
Så var påsken på 60-talet
- På Långfredagen ska alla barn vara finklädda och tysta, maten är enkel och radio och tv ska helst vara avstängda.
- Under hela 60-talet präglas påsken av att affärer är stängda och offentliga nöjen otillåtna till minne av Jesu korsfästelse. På Röda Kvar (som får regeringens tillstånd att visa film) visas ”Det sjunde inseglet” (en mörk medeltidsballad om digerdöden).
- De som bänkar sig framför tv:n under Långfredagen 1963 (11 april) kan titta på följande program; Bilder ur Bibeln, Högmässa från Danderyd samt den danska filmen ”Ordet” som handlar om en sinnessjuk som tror att han är Kristus.
- 1969 föreslår regeringen att förbudet mot nöjestillställningar på långfredagen, påskdagen och juldagen upphävs.
Så var påsken på 70-talet
- Under 70-talet är påsken fortfarande en allvarlig helg – trots att offentliga nöjestillställningar nu är tillåtna väljer många verksamheter att hålla stängt.
- I början av årtiondet är nyhetsuppläsarna i tv klädda i svart – och majoriteten av alla tv- program handlar om Jesus, död och sjukdomar.
- Under långfredagen stannar alla hemma med sin familj. Många barn får inte leka med sina kompisar, eftersom man inte ska störa andra.
- Systembolaget stänger klockan 15 på skärtorsdagen och håller sedan stängt under hela påsken.
- Tidningar utkommer inte på långfredagen.
Så var påsken på 80-talet
- Dämpad stämning råder fortfarande under långfredagen. Många affärer håller fortfarande stängt.
- Vi konsumerar mer och äter mer godis och mat än tidigare.
- Vi pyntar mer.
Så var påsken på 90-talet
- 1991 introduceras påskölet i Sverige. I Danmark har påsköl då redan funnits i 90 år.
- Påsksmällare – Kinapuffar, Tigersmällare, Ryssar, Smatterband – är vanliga under hela 90-talet – men 2002 införs förbud mot att sälja smällare, vilket gör att fenomenet dör ut på 2000-talet.
- Nu ska det frossas i deckare vid påsk. Det norska begreppet ”påskekrim” har sakta letat sig in i Sverige. I Norge lanserades det första gången 1923, men tog riktig fart på 1980-talet.
- Under 90-talet blir långfredagen allt mer lik ”vilken helg som helst”. Affärer och verksamheter är i stort sett öppna.
- Aftonbladet utkommer för första gången på en långfredag år 1993.
Källa: Wikipedia, hogtider.wordpress.com, Nordiska museet.